dagbok från Halabja

miss katalina, Sardar, Kak Ola och Adl

Vi måste säga några ord om Adl och kollegor som Sardar… Adl som med benhård envishet skulle lära Katarina kurdiska. Alltså, ibland har vi undrat hur pass välbevakade vi har varit på ungdomscentret med en glad polis som ropar “Helooo!!!” så fort vi kliver genom dörren eller kommer nerför trappen på morgnarna, eller när vi lyssnat till tunga polissnarkningar på natten… Och när vi på Olas dator visat bilder vi tagit under dagen, har Adl förtjust ropat “Miss Katalina!” så fort jag kommit i bild. Men, när vi varit några minuter sena en kväll efter middag hos någon, har farbror poliserna blivit stränga och när jag gått upp på natten ibland har jag sett ficklampssken från takterassen. Polisens.

Adl ska ringa och kolla läget när vi kommer till Stockholm. Jag undrar vad vi ska prata om efter “Helloooo”…. Och när jag rabblat de ord jag kan på kurdiska…. Men vi har förstått varann otroligt väl utan gemensamt språk. Vi har skrattat och skojat som bara den. Adl i våra hjärtan!