dagbok från Halabja

Honung, yougurth och valnötter

I Choman blir vi bjudna på historiens bästa frukost av den här vackra kvinnan.

Choman

Hon är änka efter en hög pesh merga som dödata av Saddams soldater, hon är också mamma till kvinnan som förestår ungdomshuset vilket ligger på samma plats som det tidigare låg ett fängelse som jag har klara minnen från.

Rawandous var… vidunderligt. Och här skulle jag kunna sluta skriva om denna plats och resan dit och därifrån, för det går inte att beskriva. Det är magiskt vackra berg med grottor överallt. Får och getter går och betar på branta sluttningar med fåraherdarna i närheten. Vattenfall, raviner och formationer som är som skulpturer.

Vi kom till en helt nybyggd semesteranläggning intill Rawandous. Den är uppbyggd av en svensk-kurd från Eskilstuna - Hazem Kurda. Han har skapat sig en förmögenhet i Sverige, bl.a. som grossist till stora matvaruaffärer. Nu vill han återgälda något till sin födelsestad Rawandous och har byggt en annläggning med svenskinspirerade hus som nog är unik för hela Kurdistan. Där finns restaurang och snart ett köpcentrum. Han har byggt upp en rodelbana som avslutas med en utsikt över en ravin som får en att tappa andan. Snart blir det en minigolfbana, fontäner och planteringar. Och allt omges av de fantastiskt vackra snötäckta bergen och de branta ravinerna runt Rawandous. Anläggningen öppnar först om några dagar, men vi kunde bo i ett par av de färdigställda husen. Det var nog det första stället vi sett här i Kurdistan där inte elledningar hänger överallt eller där elkontakterna ser ut som något man använder med livet som insats. Vilken satsning! Det kommer att ge 300 arbetstillfällen.

Rawandous ligger högst uppe på ett bergskrön och runt om stupar ravinen. Det finns berättelser om kärlekspar som kastat sig utför stupen när deras kärlek varit omöjlig. Ola var i Rawandous och Choman (som ligger ca 45 minuters bilresa från Rawandous) 1979. Han satt i fängelse en natt i Choman. Vi åkte till Choman tidigt på fredagsmorgonen - Ola, Asos och jag. Det började snöa när vi närmade oss Choman och det var riktigt kallt redan i Rawandous. I Choman har ungdomsministeriet också satsat på ett ungdomscenter och vi träffade ett gäng jätteengagerade och pigga ungdomar som visade oss runt. Vi blev hembjudna på en riktig kurdisk frukost med yoghurt, honung, valnötter, bröd, omelett och te. Oj… Och utanför huset där vi åt frukost forsade en ström och aprikosträden på sluttningen ner mot strömmen stod snötäckta. En helt sagolik stund.

Vi hann som hastigast besöka en konstutställning som en lokal konstnär gjort till minnet av Halabjadagen.

På fredagseftermiddagen besökte vi en fotoutställning i Sulemania, också en utställning till minne av Halabjadagen. Under den tid Ola och jag har varit här har också ett antal fotografer varit runt och dokumenterat i Halabja. Utställningen ägde rum i det fasansfulla hus som tidigare var högkvarter för Saddam Husseins säkerhetspolis. Hur många människor som torterats och dött där vill jag inte tänka på. Fasaden är full av skotthål och duvor huserar i de delar som står gapande tomma.